På jubileet kommer man bland annat att visa gammaldags ”halmkupor” som tillverkats av vass i ett EU-projekt, berättar Olle Andersson. Foto: Lena Gärdemalm
Hundra har gått för bi
BURSERYD | Burseryds biodlareförening firar på söndag 100-årsjubileum. Då bjuds allmänheten in till bigården.
Föreningen har i dag 44 medlemmar i åldrarna 15–85 år. Den genomsnittliga medlemmen har två till fem kupor hemma på gården, dessutom finns fem kupor på föreningens bigård utanför Burseryd, där man håller möten och utbildningar.
Förutom ”vanlig” biodling lär föreningen också ut drottningodling – vård av det genetiska arvet för att få nya bisamhällen.
Inte släkt
Dagens Burserydsbin är dock inte släkt med bina som fanns där för hundra år sedan. Då var det nämligen nordiskt bi som gällde – men den arten finns i dag mest i reservat, då de har konkurrerats ut av det liguriska biet och buckfastbiet. Även de vilda bisamhällena har försvunnit till följd av miljögifter. Däremot finns vilda arter av solitära bin – som lätt känns igen på att de är mycket mindre än de odlade bina, i myggstorlek ungefär.
Från varje bikupa får man årligen 30-80 kilo honung.
– Det varierar beroende på vilka blommor som finns, väder och temperatur, förklarar Olle Andersson, ordförande i Burseryds biodlare.
Olika smak
Honungen varierar också beroende på säsong, nektar från maskros, vildhallon eller ljung ger olika smak. Normalt kanderar honungen efter två-tre veckor, men lindhonung håller sig flytande längre, dock inte ständigt som den sydländska akaciahonungen.
Behöver man vara rädd för stick?
– Nej, tack vare biavel är bina inte sticklystna i dag och svärmar inte så lätt heller. Men vi använder skyddskläder för att undvika stick om bina blir oroliga, till exempel om man tappar en ram. Man ska inte utmana ödet, säger Olle Andersson, och berättar att glasögon är extra lömska eftersom bina på grund av reflexerna kan lockas att krypa in under glasögonen.
Under krigsåren
Som mest har föreningen haft ett 100-tal medlemmar – under krigsåren när de som hade bin fick extra tilldelning på ransoneringskorten. När man tar honungen måste man nämligen ersätta den med sockerlösning så att bina har föda i kupan under vintern.
Kan man ha bin var som helst?
– Ja, i London och Stockholm har de till och med bikupor uppe på hustaken, säger Olle, som själv har ett 30-tal bikupor på olika platser. I Halland hyr han till och med ut bisamhällen till lantbrukare som vill ha pollinering av exempelvis rapsfält!
Lena Gärdemalm
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen
Lägg till kommentar