Min bäste vän
Om jag bara fick välja en sak att ta med till en öde ö så skulle valet vara lätt.
Jag skulle valt en diskmaskin.
Visst, frågan är hypotetisk, jag är inte på väg till en öde ö och en diskmaskin på en öde ö? Hallå?
I min tekniska värld är diskmaskinen absolut viktigast. Tv:n skulle jag kunna klara mig utan och ingen dator skulle förmodligen innebära att jag fick massor av tid över. Dock inte till att diska för hand, så mycket tid får jag aldrig.
Jag är inte som några vänner vars diskmaskin gick sönder men istället för att ringa reparatören så började de att diska för hand och så höll de på i åtta-nio månader innan någon kom på den ljusa idén ”vi kanske ska kolla diskmaskinen, den kanske funkar nu”. Det gjorde den och handdiskens tid var över men det tydligen med viss saknad. De hade tyckt det varit ganska rofyllt att stå vid diskbaljan och filosofera.
Jag kan bara säga att jag har svårt att uthärda en dag utan min diskmaskin. Att diska för hand är ju så fruktansvärt tråkigt. Alla andra arbetsuppgifter i hemmet är roligare – stryka, städa toaletten, rensa avloppet, tvätta.
Julen 2008 blev därför en sorglig tilldragelse. Efter att ha haft diskmaskinsreparatören hos oss bara någon dag innan så tog diskmaskinen sin sista suck dagen innan julafton och en timma efter att alla butiker hade stängt.
Den 27 december hängde jag på låset med mina torra diskhänder. Jag skulle ha en ny diskmaskin och det bums och jag berättade då om min ”sorgliga” jul utan fungerande diskmaskin varpå säljaren replikerade ”men varför ringde du mig inte?”.
Jag kan ju säga att den historien fortfarande sitter som en tagg.
Nu ska ni inte tro att jag aldrig diskat för hand. Jodå, min uppväxt var helt befriad från allt vad diskmaskin hette eftersom det helt enkelt inte fanns plats för det i vårt kök och jag levde sju år i egen lägenhet innan jag blev med diskmaskin. Ja, jag erkänner, jag diskade inte varje dag.
För att inte tala om alla de gånger jag har stått och diskat för hand efter fester och under fester för att det behövts fler glas och tallrikar.
Ja, skulle det vara så att jag kommer bort på fest och det saknas diskmaskin så glöm att jag erbjuder mig att handdiska, hellre tömmer jag torrdasset. Jag tar inte ens sådana risker som en annan vän gjorde när arbetsuppgifterna skulle delas ut under en helg på landet med goda vänner. Under en snabb husesyn hade han noterat diskmaskinen och erbjöd sig därför frivilligt att ta hand om disken. Dessvärre för honom så hade inte diskmaskinen installerats ännu, så det blev till att diska för hand.
Snacka om snopet!
Anette Wiik
Lägg till kommentar