Vägen hit har varit ganska intressant. Från att säga ”nej, nej, nej” till dotterns tjat om en hund, till att säga ”pudel, pudel, pudel” på frågan vilken ras vi ska ha, så ska vi nu hämta hem en Lagotto Romagnolo.

Jo, jag vet. Det blir inte alltid som man tänkt sig.

Det påminner om när jag efter mycket tjat (hm, det känns igen) skulle få min första hund. Mina föräldrar gick grundligt tillväga. Lånade böcker om hundar, frågade andra hundägare om råd och så kom de slutligen fram till en sak – vad som helst utom pudel.

De höll på att renovera sommarstugan i ungefär samma veva och hade hört talas om en glasmästare i Gnosjö som skulle vara bra och billig. De åkte dit, jag var inte med, lämnade fönstren och kom hem med en valp.

En pudelvalp.

Förklaringen till hur det kunde bli på det här viset är enkel, glasmästarens fru drev en kennel där hon bland annat födde upp pudlar. Mamma och pappa kunde inte motstå detta lilla knytte.

Så det blev en pudel och vi älskade henne förstås.

Ja, och nu är föräldrarna inne på dvärgpudel nummer tre. En bestämd madam som tror att hon är en rottweiler.

Men pudel skulle inte vi ha! Nej, det bestämde två tredjedelar av familjen ganska omgående trots att jag var villig att byta upp mig en storlek till en mellanpudel.

Därför blir det nu en Lagotto Romagnolo. En pudelliknande hund sak som lär vara pudelns anmoder, eller vad det nu heter så lite pudel blev det ändå.

Trots att vi bestämt hundras, hittat en uppfödare som dessutom hade en tik som precis fått en kull, så kändes det inte riktigt som att det var bestämt till hundra procent. Hunduppfödaren verkade dock av den åsikten, dottern också.

Kanske anade hon vankelmodet för det var då uppfödaren undrade när vi kunde komma och titta på dem?

Jo, jag vet. Man ”tittar” inte bara på valpar, inte ens genom ett fönster. Tittar man så är man såld.

Det har vi fått erfara. När sex små valpar rusade in och ”attackerade” oss, raserades den sista försvarsmuren.

Vi var sålda, valpen var såld och hunduppfödaren och dottern var nöjda.

Så från och med i dag börjar en ny fas i livet men det är lite som att bli förälder på nytt och en sak är precis som när jag fick barn – de goda råden om uppfostran som haglar över mig.

Men jag kommer göra precis som när jag fick barn, nämligen sålla bland råden och tillämpa sunt förnuft. Har jag lyckats få ett barn ”rumsrent” så ska jag nog lyckas med hunden också.

Lägg till kommentar

Namn (krav)

E-post (krav)

Meddela mig vid nya kommentarer.

Uppdatera

Skicka

Avbryt